Bekämpning av filtsjukan

Patogen

Filtsjukasvampen

Rhizoctonia solani, svampen som förorsakar filtsjukan, är en världsomfattande sjukdomsalstrare, som förekommer vid sidan om potatis hos många andra viktiga grödor också. Den finns i naturen som svampmycelium eller som ett hållbart sclerotium, och den bildar inte könlösa sporer (konidier). Därför sker svampens fortplanting och svampinfektionen nästan enbart medelst mycelium.

Teleomorph

Fast det könlösa myceliet är det som infekterar potatis, har man från första början kunnat koppla ihop sjukdomen med den könliga formen av svampen, den gråvita fruktkroppen, som bildas i fuktiga förhållanden i stjälkarnas nedersta del. Sjukdomen har ju faktiskt fått sitt namn filtsjuka just av den här, i och för sig för potatisen harmlösa, formationen, som har ett eget latiskt namn, Thanatephorus cucumeris. I fruktkroppen bildas könliga, ganska kortlivade svampsporer (basidiosporer), som är en viktig källa för genetisk variation. De har dock ingen betydelse för potatisens sjukdomsförlopp.

Mycelium

Kännetecknande för R. solani är cellernas mångkärnighet och svamptrådens snabba växtsätt, förhållandevis stor diameter, en typisk lodrätt förgrening och bildning av skiljevägg (septa) mellan cellerna nära grenen, samt brunaktig färg av gammalt mycelium. Uppbyggnaden av sclerotia är odifferentierad.

Anastomosis

Ett speciellt drag av R. solani är så kallad anastomosis, som betyder, att hyfen av nära besläktade former av Rhizoctonia kan smälta samman. Tack vare det här fenomenet kan den mycket heterogena gruppen delas i tretton sk. anastomosisgrupper. Flera av grupperna delas vidare i undergrupper enligt vissa andra kriterier. De olika anastomosisgrupperna har delvis olika värdväxter. Av gruppen AG-3, som infekterar enbart potatis, har man nyligen hittat en undergrupp som infekterar tobak.

Också några andra anastomosisgrupper, närmast AG-2-1, AG-4 och AG-5, kan sporadiskt infektera potatis. Av dem, AG-4 och AG-5 fordrar förhållandevis hög temperatur för att trivas och förekommer därför sparsamt i Finland. AG-8 för sin del har infekterat potatisrötter i laboratorieförsök, men har inte hittats i potatisodlingarna. Vår egen kartläggning av anastomosisgrupperna i finsk potatisodling avslöjade, att AG-3 är här den helt dominerande formen av R. solani.

rDNA:s ITS-regioner

Förutom den traditionella anastomosisbestämningen, har det under senaste tiden uppstått en ny metod, som baserar sig på skillnader i DNA:s komposition. I den jämför man DNA-sekvenser av sk. ITS-regioner, som ligger mellan generna som producerar ribosom-RNA. Den här metoden har visat sig vara till och med pålitligare än den ursprungliga anastomosis-metoden i klassificering av isolaterna.

Infektionen

Sjukdomshärdarna

Filtsjukasvampen bevaras i jorden och i knölarna närmast i form av hållbara sclerotia, men också mycelium har viss betydelse i fortbestånd och spridning av svampen. Svamptråden växer snabbt och koloniserar marken och är dessutom som sk. molinioidhyf ganska hållbar. Medelst anastomosis bildar svampen ett omfattande nätverk i marken, där näringsämnen snabbt mobiliceras dit de mest behövs.